Annika är trött....

Jag blir bara så trött, på det mesta. Ni som bor i Avesta är smärtsamt medvetna om Drömparken. Ni andra kan ju goggla om skiten. Nu läser jag en artikel i Svenskan om hästens betydelse i det svenska näringslivet. Läs den och vidga ditt perspetiv. För jag blir så trött. Och jag stärks i min feministiska värdegrund. För det är fan ett manligt perspektiv att bara se det som finns på en armlängds avstånd, det som manifesterar det redan sagda. Jag måste säga något om drömparken. På en gräsplätt i Avesta, mellan badhuset och järnverket ska man anlägga en park. Kan aldrig tänka mig att det är gratis, mitt över vägen (en av infarterna för övrigt) finns en skatepark. Som var ganska välbesökt i början med har under senaste säsongen sett övergiven ut och börjar nu växa igen. I Avesta finns fina grönområden både i stan (Karlbergsparken) och i utkanten av centrum (Holmen) varför rustar man inte upp dessa ställer. Ser till att det är säker för människor ( läs kvinnor) att vistas och promender på kvällstid. I Avesta är ridsporten en stor sport. Det finns hopplag i elitserien för ponnier och division 1 i hästhoppning. Men vad skriver man om i tidningen? Fotboll i division 5 och hockybocky. Det är stora hopptävlingar under tre helger i juli!! Ja faktisk. Hur mycket betyder det för kommunen profilering? Inget, för kommunen syns inte på de här tillställningarna. Nej jag blir bara så trött

kåncentratioooon

Igår kväll gick tv:n sönder - igen!! Men det spelade mindre roll. Inget att se, förutom sista avsnittet på Stjärnorna på Slottet. Och det kunde jag se med lite fördröjning på SVT-play. Vilket läga att gör klart en av de två oavslutade uppgifterna till högskolekursen. Men gjorde jag det? Svar nej: 1. åt en påse ostbågar 2. surfade på Fejjan 3. Lyssnade på nyheterna som bara pratade om en sak 4. lästa små stycken här och där 5. somnade kl 11. Söndag morgon : Nu jävlar 1. ätit frukost 2. drukit en oförsvarlig mängd kaffe, nu skakar jag i hela kroppen 3. lyssnat på God Morgon världen 4. läst samma text som igår kväll, eftersom jag glömt vad jag läste då. 5. Hittat en fantastisk bra spellista, som jag gjort själv, på Spotify. 6. surfat på fejjan 7. skirvit, få se nu 150 ord i en av uppgifterna. Skärpning nu. Undrar om tv fungerar? Skulle det inte vara skönt med en promenad i snöovädret? Behöver inte fåglarna mat? Lasse Anrell är en jävla skit. Har Bengt Olsson rätt? Måste jag inte beställa pellets i veckan? Ska jag rida idag? Men qvinna! Koncentrera dig och gör det du ska. Du kommer att ha massor med tid över om du gör klart det här NU!! Jag får göra som Pippi Långstrump: Säga åt mig själv på skarpen!

Att vara lyckligt lottad

Tvprogrammet Korrespondenterna är så himla bra!! Idag om kvinnornas situation i Afghanistan, nu och när de utländska styrkorna lämnar landet. Och när programledaren säger : Kvinnorna är hälften av mänskligheten, ska vi behöva upprepa det? Så sant!! Skulle inte det vara målet för insatser från främmande land vara att se till att båda halvorna av befolkningen har samma rättigheter. Lena Andersson skrev i på ledarsidan i DN i lördag (14/1) att "Hederskulturen har kommit in i hjärnan som en idé, då kan den också ge vika för andra idéer och stimuli." Det måste vara samma sak med synen på kvinnan och det faktum att barn gifts bort, kvinnor berövas möjlighet till ett liv, som är värt att kalla liv när de låses in i sina hem. Och jag känner mig så lyckligt lottat som fått möjlighet att gå i skolan, utbilda mig och resa. Men jag känner mig mest stolt över att jag kan göra en liten, om än mycket liten, för några av dessa barn som annars skulle riskerats att giftas bort och berövas det mest underbara, att få utvecklas, lära sig nya saker och förverkliga sina drömmar.

Rosa skimmer

Mornar har sin tjusning. Söndagmornar något alldelens extra. Idag var en sådan morgon. Jag vaknade tidigt, eftersom jag somnade tidigt. Jag var hos familjen Carlbom och badade tunna. 40gradigt vatten under stjärnhimlen. Magiskt. Det tar på krafterna, både fysiskt och psykiskt. I dag slog jag upp mina himmelsblå kl 6.30. Tände ljus, kokade kaffe, lyssnade på Sabatmater och läste en bok tills det blev ljust. Ni som var vakna i den tiden kunde se de fantastiska ljuset när solen gick upp. För en liten stund var hela landskapet helt rosa. Men bara en kort stund. Solan går upp och det rosa ljuset blir till guld.

självspäkning

I tisdags när jag skulle rida tysken var han lite sig och spänd. Vi var ute på den lite hala ridbanan så jag skänklade på och tänkte "Du din lata ...." Jag red en halvtimme, mest skritt. Onsdagmorgon och jag skulle rida ordentligt i ridhuset innan han skulle skos. När jag kommer och öppnar boxdörren ställer han sig och lutar huvudet mot mitt ben, ett tecken som jag borde ha lärt mig vid det här laget - det är något som inte är som det ska. Men jag tänkte att han var lite trött. Klockan var 6.45!. På väg mot ridhuset går han lite stuttigt, "Isigt...!) I ridhuset är han seg, han tycker om att vara i ridhuset på morgon och brukar vara allert. När jag ska trava är han block halt!! Jag konstaterar att han är lite varm i höger bakkota. "Han har lekt med nya kompisen i hagen". Väl inne i stallet kan jag konstatera att bakskon sitter snett. Tur att hovslagaren är på väg. Hovslagaren kunde dock kostatera att "Där hade du tur! Några millimeter till och det hade varit en rejäl hovskada". I tre dagar har jag haft lätt ångest över detta. Kan ni tänka er att tvingas att gå med klämda tår och onda fötter. Försöka tala om hur ont ni har det och den ni ska tala om det för Bryr sig inte! Hemska människa. Idag började jag dagen med ett bodypumppass. Jag la på extra tungt för att ge igen på mig själv. Så nu har jag lättat på ångesten.

Fem i familjen

Ni som inte visste det, vi är fem i familjen. Det är jag, och jag tror och hoppas att jag bestämmer. Men jag styr inte. Min tid styrs av tysken. Sovmornar? Nonexisting. Egen säng - no more. Och nu har den sist inflyttade övertagit tvfotöljen. All mina kläder är pälsbeprydda. Oftas av vita hår. Ljusmanschetterna uppätna, trots att de är av plast. Julduken, full med katthår. Trots att den bara varit på matbordet hela julhelgen. Konstigt?? Pengar på kontot, borta. Jag köper med kattmat och hästfoder än mat till mig själv. Men å andra sidan har jag ätit förut så det går ingen nöd på mig. Jag sitt på golvet och tittar på tv. En katt i soffan, i en i knäet och en ligger mitt i tidningen (?). Det är så livet ska vara. You never walk alone.

Alexander den store och alla andra goda gubbar

Förkylningen ligger som fetvadd i pannloben. Snön har regnet ner och senar frusit till is. Iväg till Stockholm bar det. Tur att SJ är att lita på, idag i alla fall. Och SL också för den delen. Logistiken har verkligen varit med oss idag. Igår kväll trodde jag att jag inte skulle orka stå på benen idag. Men det har gått bra. Vi har varit på resa till Stockholm och alla kom med och alla som skulle med kom hem också. Det är en bedrift. Museibesök med guidad visning är som en levande historielektion. Och historien och nutiden kopplas samman. Det är lätt att tro att vi hittar på nya saker. Men livet går i cirklar och man ska fan inte pissa i motvind. Alexander den stores invasion. Folk fick ha vilka gudar de vill, tycka vad de ville - Bara de såg ut som greker. Känns inte som det har hänt så mycket sedan dess. Vi tycker att det är viktigt att framföra sin åsikt och ha frihet. Men för guds skull, avvik inte från mängden. Den enda shoppingen som hans med och som behövdes var Hötorget. Jag blev pålurad flera kilo granatäpplen. Och då är jag inte så svårflirtat. Stockholms besökets fame-spot var Björn Gustavsson ,Sigrid Kvale och Johan Hakelius. Å himlen snurrade igen i ett konfettiregn för nu står Eldkvarn för stjärnglansen och avslutningen på denna underbara dag. Förkylningne känns lite lättar att leva med. Även om det är nu är totalstopp i både näsborrarna. Idag skulle jag inte vilja vara någonannanstans är där jag just varit. Men jag skulle vilja varit på Eldkvarnkonserten i höstas.