VID LANDSVÄGEN

Jag försökte hålla fast vid mina principer som nybliven antiroyalist. Men det gick inte så bra. Jag halkade in på BBC och The Guardian. För när till och med the Guardian hade kyssen som första bild på hemsidan kan det väl inte vara helt fel. Men det är det här vältrandet. Helst i Dianas öde. Hennes bröllop. När till och med uppdraget att vara tärna går i arv måste man väl förstå att det börjar gå över styr. Och när BBC gör ett helt program om gamla brudtärnor. Snacka om att att leva i det förgångna. Men det är väl det som engelsmän är bäst på. De tror på fullt allvar att "the sun never sets over the British empire" och att Indien är "the Jewel in the Crown". Nejmen jag köpte mig ett par nya skor. Reebook easytone. Här lever vi inte i det förgångna. Innan vi vet ordet av är rumpa och lår historia. Träningsvärk efter första dagen. Det bådar gott. Tänk vad roligt de skulle vara om Kate hade easytone skor under brudklänningen, men det hade hon inte.

Jag brukar undvika tv-program om sociala missförhållanden. Det är en yrkesskada. Så ikväll väljer jag ett program om The Royal Wedding. Men inser att jag nog är republikan. För vilken jävla smörja. " the royal family is not to fussy about food ". Nähä, konstigt för när började engelsmän bry sig om mat. Helst en familj med anknytning till Skottland. Jag säger bara Haggis, punkt. Har tidigare varit hängiven anglofil. Men nu säger jag nejtack. I en värld där kloka människor har saker att berätta vill jag inte bry mig om var Kate köper sin skor. Idag går all kred till Patrik Sjöberg. Det han gjort är stort och jag hoppas att det kan hjälpa andra barn. Men visst börjar bilden av idrott som en frisk fläkt i barns liv komma på skam. Att barn som mest behöve justa vuxna är de som är mest i riskzonen. Men faktum kvarstår, hatten av för herr Sjöberg

Nu är det gjort. Och jag gör så gott jag kan, försöker att inte fuska. Kan vara någon kilometer på resor. Men i år (ifjol) har jag skrivit upp ALLA gånger jag åkt med bilen till stan. Jag pratar naturligvis om delklarationen. Det här är det enda jag har tillsammans med Mona Sahlin, att det är ganska häftigt att betala skatt - nja, kanske inte att betala skatt. Men tänka vad vi får för skatten. Betänkt alternativet. Sen kan någon t ex klaga över att vi får göra ROT och RUT avdrag. Men det kanske skapar några ytterliger arbetstillfällen och det är väl bra. Ja, hur som helst så är det skönt och så himla enkelt att någon annan håller ordning på mina siffror. Och det stämmar alltid. Tack för det Skatteverket!

Efter tre dagars vila är jag åter uppstånden. Njuter söndagmorgon med kaffe. På en måndag, så det kan vara. Solen skiner, naturligvis. Ett lugnt radioprogram och en gammal veckotidning. Så här ska det vara. Men om det är så här hela tiden så skulle jag inte uppskatta det. Iväg till stallet för promenad med tysken (läs gårdagens inlägg) Han har nog lite ont i kroppen idag, å det kan han ha. Sedan ska jag ta mig an min bil. Den påminner om en traktor på insidan och en endurohoj på utsidan. Efter det så ska dammsugaren gå igenom huset. Det mesta av kattornas vinterpäls har hamnat under sängen. Vilket kan vara en orsak till att jag nyser och snorar. Det är snudd på ohälsosamt. Så vad dag lider kommer jag att gå från en underbar helgmorgon till en vanlig måndag.

Fint väder för uteritt i dag. Härligt.. men vi gjorde det lite annorlunda, hästen och jag. Jag red iväg med Emma. Det gick ju bra. Fint och fåglarna sjöng. Men när vi skulle vända och gå hem tänkte jag och tysken lite olika. Han gjorden en helomvändning och jag tog ryggläge. Sen sprang han hem i full galopp och jag promenderad i rask takt. Det var ju den ultimata motionen för oss båda tror jag. Om någon av er där ute längs landsvägen har träffat en häst som fullkomligt hatar att vara i skogen, nej jag tänkte väl det. Men min gör det. Han gillar sin box. Han gillar ridhuset och det är ok med uteridbanan. Men skogen, då säger han Nej tack. Det är synd för det ljuvligt i skogen så här års. Men som sagt nu ska jag omskola honom till hund - tysk jaktterrier får de bli. Han är liksom inte schäfertypen. Och gå långpromender i skogen. Han är mer som en dåligt tränad jakthund. Springer hem och lägger sig på trappen när han inte vill vara med längre. Nu undrar ni hur det gick för Emma? Bra, henn...

Kom hem kl 3 i natt. När hände det senast? Inte på det här seklet i alla fall! Men kul var det. På lokal med mycket folk och god, mycket mat Å billigt. Ja ni ser själva det är något som inte verkar stämma! Men så var det faktiskt. En riktigt trevlig kväll. Alla verkade nöjda, å någon bokade in nästa år igen. Eftersläckning på Grenvägen. Å det vär där det riktiga sömntåget kom. Hade missat två tidigare på kvällen. Men det här var det sista, last train to dremland. Men hu så jobbigt det var att köra hem. Men plötsligt händer det -- igen. (den rubriken har jag använt några gånger.) Kommer till Sjövik och det är månsken över Bäsingen. Det är så fantastiskt vacker, alldelens i trätopparna, apelsinfärgad och på 3/4 . När jag kom ut i By hade det börjat ljusna. Över träden i öster hade himlen skiftat färg från nattsvart till djupblå. En timme till å det hade varit ljust. Hann reflektera lite över tiden - Hur många gånger har jag eftersläck hos familjen på Grenväg- som inte alltid bott på Gren...

Man ska äta ägg till påsk! Gör det någon skillnad om jag äter ekologiska, närproducerade, stekta, kokta, med majonäs. Eller kan det till och med vara sockersöta, fyllda med choklad, lila och gula. Ja inte vet jag? Men jag äter alla. Just nu har de varit många lila. De har en tendens att lämna en en beläggning på tänderna och en konstig känsla i magen.

Idag har det varit en BRA dag. Inledde med ett yogapass. Den som inte provat yoga anbefalles att göra detta PRONTO. När man klämmer till körtlarna i halsen med ett shoulderstand och djupandning får man energi och harmoni som räcker hela dagen. Trots motgångar idag så har jag tagit det med fattning. Kvällens dressyrträning gick riktigt bra. Nu avslutar jag kvällen med Pluras kök. OCh jag kan inte annat än älska karl. Nu när han satt på sig skjortan och allt. Jag vill också har Carla Johnsson i köket som knäpper på gitarren när jag gör carpaccio. Å jävlar vilken entrecote! Ska nog göra en lammstek till helgen, på ren inspiration. Men den kan försvinna och det blir nog broccolisoppa. Undrar om jag ska avsluta dagen med lite meditation? Ooooomm.

Vaknar till att ännu ett grannland har valt in främlingsfientligt parti i sitt parlament. Hur tänker de? Att finnarna vill fortsätta att ät äggpiroger och det där äckliga svarta smeten, må väl så vara. Men det är skrämmande. De som tror att invandringen ställer till problem borde läsa historieböckerna, några gånger till. Vad gjorde finnarna under kriget. Jo de skickade sina barn till överlevnad i Sverige. Och vad skulle den svenska industrin vara utan invandrad arbetskraft? Ja, inte vad den är idag ialla fall. Varför är den enes skäl för att flytta till ett annat land mer legitimt än den andres?

Om det var möjligt att stanna tiden skulle jag vilja göra det just nu, just här. Söndagmorgon, solen skiner det är 13 grader varmt, fåglarna sjunger och som en baston i fågelsången hörs Storspoven. Det är så där avstannat att det känns som att vara på semester. Nu är det inte semester. Jag har massor att göra. Men jag är stolt över mig själv som stannar upp och njuter en stund. Det är bara det att den här tiden går så fort. Om några veckor är det över och vi går in i något annat. Fåglarna tystnar och myggen har troligen invaderat. Men bara just nu, stanna upp och njuta.

ligger och funderar över delaktighet. Är det ett krav? Eller är det ett ansvar att vara delaktig? Men om jag inte vill vara delaktig, jag vill bara göra min del.Jag vill inte vara en aktiv aktör som tar något större ansvar för förändring och utveckling. Är det ok? Nja, tveksamt, eller kanske, det beror på vad det handlar om. Ska nog ändå ta den där fega vägen - orkar inte med tjafs och jag orkar inte med när man inte vill lyfta blicken. Jag tror att de är då vi snubblar på våra egna skosnören. (rubriken till det här inlägget är en sångtext av Dan Hylander)

jag ska skriva inledningen till programtidningen...stön pust och ojdå. Bara för att understryka mediastressen har jag signat i på twitter. Man ska jag twittra? Hoppas inte, jag ska inte fatta mig kort. Jag ska göra långdragna slutsatser och det räcker inte med 140 tecken. Det räcker inte för mina tankar. Jag tänker för mycket och skriver för lite. Och för litet. Så 140 tecken är för lite för mig. Om någon har några fina idéer för min text, den ska vara klar i maj. Bra förslag emottages med glädje.

Grå väder idag! Men 9 grader varmt och snön bokstavligen ångar bort. Jag kan stå ut med dimman för det är snön som antar ett nytt element. Svanar, hackspetter och alla andra fåglar som vaknat, återvänt eller bara vill tala om att det är vår gör sig påminda. Hörde på ett radioprogram att om man pratar väder på en fest så är det en misslyckad fest. Jag lär inte bli inbjuden på många fester. Jag är just nu helt fixerad av hur vädret ska utvecklas.

Vilken jävla vecka!! Men nu är den slut och kommer aldrig mer tillbaka. Å tur är det. Jag har varit som ett utskitet plommen varje morgon och hur jag varit på dagarna ska vi inte prata om . PUNKT Nu är det helg. Den inleddes efter ett pass på gymet, lagad dator och en vända till en nyöppnad ICA affär. Den stora händelsen i en småstad verkar det. För vi är där, allihop. Jag hittade en ny favorit, Kung Markattas rotfruktschip till det drickar jag mangoRamlösa. Fredagsmys. Men tillbaka från helvetet kom jag med hjälp av en ridtur som gick riktigt bra. Nu ska jag fortsätta på den meditativa vägen med senaste numret av Allt om mat och Love, eat and pray. Sovmorgon imorgon. Så från ett utskitet katrinplommon till ett spänsigt och fin victoriaplommon imorgon.