VID LANDSVÄGEN

Lämnat landvägen och vistas i asfaltsland ett dygn. Det är roligt, men det är oerhört skönt att vara hemma. Promenera runt på Östermalm och funda i dyra affärer. Det är lyx. Fast det är fynd så blir det inte billigt. Jag kan sakna det där att det mesta finns på armlängds avstånd. TItta förbi Svenskt tenn och Dramaten. Välja att äta lunch på Tysta Mari eller Beirut Café? Men jag valde Texas Longhorn, mums. Dyra krämer från NK hör liksom till. Men jag har ju medlemskort som jag använder på Granngården, så att jag samlar poäng, som jag sedan använder på dyra affären.Tunnelbanan skulle jag vilja slippa. Men efter sex timmar på benen så blev en promenad till Zinken allt för smärtsamma och alla mina kassar!! Somnade tidigt,fish and chips och två öl gjorde att magen stod i fyra hörn och jag fick sova på rygg. Tur för Linda, min värd att jag inte snarkar. Som sagt, det är skönt att vara hemma.

När jag började skriva den här bloggen så bestämde jag mig för att inte skriva om detaljer på mitt jobb. Dels för att inte lämna ut personer men också för att det mesta som händer på jobbet inte ska hamna på internet. Men vissa dagar är bättre än andra och idag kan jag bara inte låta bli att låta er ta del av mitt arbete. Det har varit en riktigt bra dag. Vaknade tidigt, inga problem att komma ur sängen. Stallet klart till 6.30! Iväg till Avesta och hämtade bil och ElseMay. Iväg genom gröten och grå vädret till Ludvika. Med trevligt sällskap gick resan fort, trots halkan. En mycket bra dag i Ludvika med intressanta föreläsningar. Tillbaka till Avesta och en stund med flera fantastiska kollegor och lika fantastiska ungdomar. Sedan ett pass kettlebells. Nu hemma och en mycket sen middag. Det är en sådan källa till energi och kraft att få ha duktiga och kloka kollegor. Och jag känner mig så stolt - nu blir jag lite gråtmild, igen- när jag träffar våra utflyttade killar och sitter och pr...