VID LANDSVÄGEN

så kom det mer snö. Solen har varit underbar hela påskhelgen till sidag. +2 och snö - hela dagen. Undrar om det är för att påminna om att inte ta ut lyckan i förskott och inse att " it ain´t over until the fatlady sings". Lite mindfullness träning och njuta i varje stund är aldrig fel och att njuta. Mina fönster är rena och jag önskar solen välkommen tillbaka närhelst den vill.

Det var ett tag sedan senast....mycket har hänt. Semestern är avklarad och det var två månader sedan. Snön ligger fortfarande kvar och det var 4 ½ månader sedan den kom. En lång vinter. Nu skiner solen och det är 10 grader varmt. Det är konstigt hur fort jag glömmer det kalla och ruskiga och att uppvärmningen har kostat en ...hel förmögenhet. Påsken är här och det inger hopp. Jag känner hur energin återvänder och, jag faktiskt lite återuppstånden. Med enerigin kommer ljuset och det syns att även fönstrena måster återfå sin glans. Det blir så fint när det blir klart. Det här inlägget blir lite fragmentariskt. Jag har en katt i knäet som älskar att kliva på off-knappen på datorn.

Människor är fantastiska! De flesta av oss i alla fall. Först tänker jag på "mina" pojkar. Och sedan läser jag på svd.se om hur, 10 dagar efter en av de värsta jordbävningar vi upplevt i modern tid, tillvaron börjar normaliseras. Mitt favoritcitat är när Henning Mankell sa " vi få ofta se hur människor dör i Afrika,men sällan hur de lever". Kanske skulle vi behöva ägna oss lite åt det. Hur vi lever, inte bara hur vi dör och lider. Och vara tacksamma över den tiden när vi inte lider (för att känna med dem som inte är så lyckligt lottade).

Trettondagshelgen är över. Julen är officiellt slut. (jag räknar inte tjugondagKnut). Något slut är det inte på kylan. Men det kan väl inte hålla på hur länge som helst, eller? Det två senaste dagarna har det varit mycket tv. Jag hade hoppats på lite läsning men det bliv liksom aldrig så. Småfåglarna är det synd om. Men att vattnet hållit i stallet är en gåta. Kanske på grund av mycket sunt förnuft och klokhet. Det är vid sådana här situationer som man måste ha respekt för vädret. Det låter sig inte styras. Jag ska nu avsluta helgen som jag började den för trettondagar sedan. Att läsa om anledningen till varför vi firar jul. Jag hade lovat mig att ha positiva löften vid nyår. Ett är ändå en negation: jag ska inte svära så mycket. För när fan blev gammal blev han religös.

I morse när klockan ringde, å det är söndag. Vad tänkte jag när jag tyckte att det var en bra grej att låta bilen stå över helgen. Eller mitt nyårslöfte om mer goda gärningar. En god gärning är att låte bilen stå om det är mindre än 2 km. Men gäller det när det är -15. Ja faktiskt. På med tredubbla lager kläder. Skavsåret gjorde så ont att jag tänkte vänta i en snödriva tills de andra kom och hämtade upp mig. Men, 2 timmar senare och några grader varmare var det värt allt besvär. Det tyckte både hästar och ryttare. Solen sken, lagom mycket snö och ystra hästar. Det var en härlig tur.

Klockan är snart 2 och det är nyårsdag. Nytt år nya förhoppningar. Jag har firat nyår på mitt arbete. Pina tänker någon, men det är en ren fröjd och en av de roligare nyårsaftnar jag har haft på senare år. Jag är så glad över mina kollegor och över de ungdomar som bor hos oss. Om julen är barnens högtid så är nyår de nya förhoppningarnas, eller alla de som har framtiden framför sig. Våra ungdomar har bara framtid. De vill inte se tillbaka på den resa som livet givet dem fram tills nu. De vill bara framåt. Och vilken ynnest det är att få vara den möjliggörare för denna framtid. Gott nytt år på er alla mina kära vänner.

Midvinternattens köld är hård, stjärnorna gnistra och glimma. Alla sova i enslig gård djupt under midnattstimma. Månen vandrar sin tysta ban, snön lyser vit på fur och gran, snön lyser vit på taken. Endast tomten är vaken. Står där så grå vid ladgårdsdörr, grå mot den vita driva, tittar, som många vintrar förr, upp emot månens skiva, tittar mot skogen, där gran och fur drar kring gården sin dunkla mur, grubblar, fast ej det lär båta, över en underlig gåta. För sin hand genom skägg och hår, skakar huvud och hätta --- »nej, den gåtan är alltför svår, nej, jag gissar ej detta» --- slår, som han plägar, inom kort slika spörjande tankar bort, går att ordna och pyssla, går att sköta sin syssla. Går till visthus och redskapshus, känner på alla låsen --- korna drömma vid månens ljus sommardrömmar i båsen; glömsk av sele och pisk och töm Pålle i stallet har ock en dröm: krubban han lutar över fylls av doftande klöver; --- Går till stängslet för lamm och får, ser, hur de sova där inne; går till ...

Det är 4 dagar kvar och då ska vi vara lyckliga och ögonen ska tindra som stjärneljus. På den som orkar tindra den här tiden på året. Men visst ska det blir skönt. Jul och nyårshelgen har jag en lite ambivalent inställning till. Skulle helst vilja hoppa över dem. Men det är skönt att avsluta ett år med det omständiga som julfirandet innebär och börja någon nytt med den lite långdragna som nyår och trettonhelgen innebär. Det kommer liksom inte igång förrens någon gång framåt den 10:de så där. Men det är inte undra på att man känner sig gammal, Nu finns Monopol med kreditkort, Strandvägen kostår över 4 miljoner och Gamla stan har flyttat fram sina positioner. Ja vad ska man säga. Jag tar en skumtomte och smuttar på min glögg.

Det har kommit ½ meter snö, fantastiskt!! Jag sitter på mitt kontor och tittar ut i ett julkort. Men någonting skulle behöva justeras. Julgranen lutar - betänkligt. Musiken i bakgrunden är Hark the herald angels sing med Bob Dylan, och det kanske ändå är så de flesta julsånger låter när vi sjunger på julmorgon.

Det är som en räcka av dagar som inte gör så stor skillnad. Just nu är det flera nyanser i grått, som det varit sedan i mitten av oktober. Hade tänkt mig lite decemberstämning genom att slå på tv och titta på skidåkning. Det ger mig barndomsminnen. Men ack nej! WC i Dusseldorf. Det är gröna träd och gräsmattor kring ett spår med vit - troligen- konstsnö. Och det är sprint - det får bli polisskolan till lunchen. November och december är bara en lång räcka dagar...Igår när jag lämnade jobbet låg tre tonåringar och sov så de snarkade i tvsoffan. Den enda som är som piggelin är hästen. Där är det någon som matar honom med studslera och amfetamin. Jag som och vill ligga raklång i tvsoffan varje kväll. Måste tillbringa minst en timme på en trapets på 170! Varifrån ska jag få kraften det går bara på går på går på...

Idag har det varit en vanligt fredag. Men det är november och till frukost satt jag och tittade på svanarna i Bysjön. November? Lite blå himmel och jag kunde ana att det fanns en sol någonstans i ovan. Men det är grått och grönt och brunt. Jag vill ha vitt vitt vitt!! Förmiddagen tillbringade jag med en mycket intressant information som kan ge mycket inför framtiden. Sådant är alltid uppmuntrande. Eftermiddagen tillbringde jag med att inköpa nymodigheter så att jag kan lämna huset och låta ljusen brinna för de går på batteri, strålande. Men adventsmyset känns inte i luften. Ska vi verkligen fortsätta med jul den här tiden på året? Vad tycker ni?

Den senaste tidens debatt får min puls att öka och att önska att det det fanns primalskriksterapi inom landstinget. Att människor som anser att de står bakom demokratiska samhällen kan uttrycka sig som det gör. Att man kan kalla ett parti sverigedemokraterna när de varken vill vara demokratiska eller göra något gott för sverige borde vara straffbart. Kan man upphovskydda Sverige? Dagens lågvattenmärke var nog debatt artikel i den lokala tidningen. Att svenskhet förspråkar kärnfamiljen och genom att bevara det svenska skulle inge oss trygghet. Jag undrar om den som skrev detta bara läst Avesta tidningen under detta sekel.( Då får man mest läsa fotbollsresultat från div 4 och nedåt och hockeyreslutat i någon division som ingen annan bryr sig om.) Undrar om personen funderat över hur det skulle vara att vandra runt i vadmalbyxor, trätofflor och äta rovor och saltsill. Han/hon måste helt att missa både Moberg utvandrarna och Kristina från Duvemåla. Kanske tro att Idol och Let´s dance är s...

Solen syns i dag , första gången den här månaden. Termometern står på 12 grader. En kollega berättade att hon plockat både gula och trattkantareller. Ja varför inte, mycket regn och värme. Känner mig lite ledsen då mina tankar är hos min granne som förlorat två hästar på två veckor i kolik. Usch fy .... Varför? Känner mig inte i form för julmarknad. Jag ska träna dressyr i dag och måste på med sjöstövlarna för att hämta hästen ihagen. Men det är ingen idé att börja tänka negativa tankar. Det är lika för alla just nu. Just nu är saker som jag känner mig stolt över: Att Avesta kommun satsar på ensamkommande flykting barn!! Jag kan bara säga till er som inte tagit ställning i frågan: vill ni träffa ungdomar med driv och mål i livet se förbi Sveriges gränser.

Vem bestämmer hur vi ska förbereda oss för julen? I år verkar det vara Pernilla Wahlgren. Pust och stön. Alltid samma terror år efter år Och ens enda tröst är att ta sig en tår. Så man tar snaps efter snaps Och man rumlar hem När man e packad som männ’skor Den 23 december Så när man griper om dasset som en chaffsig ratt Å suckar matt Ja då vet man att Det är snart tjugo år sedan men Just D hade rätt. Problemet är man får sitta på dasset i över en månad! Det blir värre och värre för varje år - å Pernilla Wahlgren! Lägg därtill Mat-Tina, Leila, Per och alla andra som ska hjälpa oss att komma i julstämning. På en och en halv månad har vi hunnit både insjukna och tillfriskna - förtjusas och känna avsky. Men varför kan det inte vara ok att bara vilja ha julmust, skinka och julskum. Kanske en knäck till rimstugan. Får jag bara lite snö ska jag nog klara mig till påska!

Jag tycker inte det är lika upphetsade med den sista myggen som den första myggen. Nu sitter jag med mitt morgonkaffe och ser på snöflingor som sakta dalar - och lyssnar på mygg som surrar. Något ska bort. Kaffet vill jag ha kvar. Snön gör bara gott just nu. Men MYGGEN - ska bort!!

Vinterväg och jag är ungefär lika kompatibla som jag och min värmepanna. Jag gillar det inte! Men i morse var en sådan där dag när allt bara stämde. Solen på väg upp, lite dis och trots halt väglag kunde jag njuta av bilresan till jobbet. Det är min dagliga mindfullness träning. Just då händer det - på en åker men sjön som bakgrund står en stor och ståtlig älg. Nästan overkligt. Och just då är det helt omöjligt att vara någon annanstans än just där - bakom ratten, på den hala vägen och jag har inget problem att hinna bromsa för rådjuret som i nästa sväng går över vägen. Sakt men säkert rattade jag vidare mot tätorten.

Jag hatar värmepannor, det vilar en förbannelse över - i alla fall min pelletspanna!! Den brakar ihop när jag behöver den mest. Nu måste jag bestämma mig. Satsa på något nytt eller ta fram fler duntäcken. I kväll ligger duntäckena närmast. Men det lär väl inte hålla i längden. Ikväll hade jag tänkt mig en tv-kväll, jamen då fungerar inte tv heller. Lösningen kanska är ett köpa en dvd-brasa? Tittar längtade in i fönstren på de varma hyreslägenheterna och hoppas att pannan ändrar sig i natt och bestämmer sig för att fungera.

En bra morgon - promenad och allt. Varför är det så svårt att vara klok i förväg? Varför är det så svårt att komma upp när klockan ringer. Även då min kloka hjärna vet att 20 minuter runt By gör mer nytta än 20 minuter i sängen? Men idag är det gjort och jag ska sitta på föreläsning hela förmiddagen. Men gott samvete dess utom. Hoppas det blir en fortsatt bra dag.

Haft en underbar förmiddag i skogen på hästryggen. Nu kan jag bara mysa resten av dagen! Morgonen är underskattad!!!