Man kan inte nog förbereda sig.

Jag hade börjat se fram emot semestern så till dem milda grad att jag köpt gymkort bara för att vara väl förberedd. Beach 09 tänker någon -nej tack det konceptet har aldrig varit något för mig. Efter de senaste årens ridskador, en avsliten lårmuskel, en skadad armbåge och ett urleddraget knä är det bäst att träna lite inför ridsemester i Italien (yippie) i maj.
Jag har hunnit träna fem gånger och kände redan att både knäet och armbågen blëv bättre. Vad händer? jo jag far av hästskrället igen och sliter upp det där nästan bra-iga knät. Det sa liksom bara floff. Jag trodde, naturligtvis, att jag skulle dö. Jag gör nämligen oftast det när jag blir sjuk eller skadar mig. Men knäet satt kvar, om än några storlekar större, men kvar satt det.

Nästa katastrof väntar runt hörnet, jordskalv i Italien. Nu pratar vi Katastrof. Vilket inneburit att mitt knä nu är smärtfritt (kanske inte), men det måste ställas i proportion till det andra. Jordskalvet är lite söder om vårt resmål... känns som lite osäkert om stigarna är ridbara.... om husen står upp. Nästa ställningstagande är det moraliska : är det ok att åka på semester till katastrofområden? Vi väntar med spänning på att resebyrån ska höra av sig.
Men till dess får gymet vänta och knäet läka.
Det går att hoppa små hinder med bara ett friskt ben, faktiskt.