VID LANDSVÄGEN

På nyheterna summerar man 2010, och det har ju hänt massor. Det är bra att någongång ibland bara samla sig och summera. Å jag ska iväg till jobbet -hade tänkt vara ledig, men det hinns inte med. Det känns som ett bättre val idag. Katterna har fått fnatt. De har ätit upp större delen av julblommorna, haft sönder ett otal antal krukor. Resten har jag haft sönder själv. Jag ska plåga mig ner i pannarummet. Smärtsamt att se hur fort pelletspallen blir tom. Det var inte de bästa åren att bli husägare nu. Men så går jag ut på trappen och tittar ut över sjön och då känns det mycket bättre.

Snön vräker ner, har tappat räkningen på hur många dagar i sträck det har kommit snö nu. Men julen är över och det är väl bra att alla barn som fått skidor och pulkor i julklapp får användning för detta nu. Men barn kanske inte får detta längre? Alla "mina" som varit på utflykt har kommit hem, nöjda och glada tror jag. Jag sitter på jobbet (och bloggar.. fyy på mig) och lyssnar på reprisen av Håkan Nessers Vinterprogram, skönt avslappnat och lagom framkallande av funderingar över livet och hur det är. Nu ska jag övergå till att utveckla verksamheten.. på papper... hur fan det nu ska gå till. Utveckling måste väl ändå kräva viss interaktivitet.

Det är bitande varannan dag. Motorvärmaren och pelletsbrännaren går för högvarv. Jag funderar på att öppna rådjurshägn. Imorse stod ett rådjur och åt av blommorna på yttertrappen. Efterstund gick och en sväng och kom tillbaka och ställde sig och åt under fågelbordet. Kattorna tittade storögt genom fönstret. (men jag orkade inte föreviga ögonblicket)

Jag går hjälp med inspirationen, och katthåren.

Inspirationen tryter .....

om en månad är julen över och de tre vise männen är framme i Betlehem. Jag vet inte om jag hinner fram i tid. Känns som om tiden rusar förbi, ljudlöst som en jetplan. Dånet kommer en stund senare när jag insett vad det var som hände. Jag måste försöka ta vara på tiden och det lilla ljuset som visar sig. Annars kommer jag att duka under av dånet någonstans vid tjugondaknut.

Efter några jobbiga dagar känner jag att jag åter är på banan. Har lite koll på läget. Varför? Tilltro till möjlighet att människor kan ändra sig och ta till sig förändringar. Våra svårigheter att se saker utanför boxen, eller att våga ta in fakta i boxen som kanske skaver lite och är lite obekväma. Är det farligt att allt rasar? Att rasera och bygg upp har också sin fascination. Just nu går livet ganska långsamt, allt tar tid och det måste få göra det. jag får tid att reflektera och jag hinner rätta till det som är på väg att gå åt skogen. Nåja! Hösten ser fn ut att bli ganska händelserik även om Globen resan gick om intet eftersom arrangören av resan inte är så bra på entusiasmering eller koordinering. Men det blir nogt Stockholm ändå några gånger, teet är slut.

Jag har kommit på vad som är min styrka och mitt favvo. Att sitta och läsa och skriva. Men jag är för lat för att komma igång. Men när jag väl gör det så bara sprutar jag slutsatser och kopplingar. Det gäller bara att få ihop det. Funderar fortfarande på google programmet i söndags. Nöjd personal jobbar bättre, nöjda kunder handlar mer! Hur blir vi nöjda?

En bra söndagmorgon börja kl 6.30? Ja faktiskt, jag tog cykeln till stallet och inte bilen. Bra det också. Skönt att komma till stallet. Det går så bra när det är lugnt och skönt. Apan blir lugn när jag är lugn. Och han blir bara bättre och bättre. Sitter nust nu framför tvn och tittar på Kobra,just det TV. Intressant med Google,hur hela systemet är uppbyggt. Om personal är nöjda och inte oroar sig för hur det ska hinna gör dem mer kreativa. Att få tvätta, träna mm på arbetstid och de slipper stressen att göra det när de kommer hem. Är det personalpolitik eller bara cynisk förhållningssätt. Men det känns sympatiskt. Om det inte finns en slug baktanke.

Vädret ute är grått och blåsigt, de har smittat av sig på mitt humör idag. Känner att det är motvind. Vi får kämpa för det mesta just nu. Känns tungt. Lite Winnerbäck lättar upp !

En familj finns där när du behöver dem. Så vårda dem väl. Jag ville vara snäll mot ungdomar som vill flytta hemifrån och insåg strax att jag varken hade tid eller orka att leva upp till dessa förväntningar. Vad göra? Frågar mamma och bror som kommer till undsättning. Uppskattar det mycket.

Nu funkar det, åh det var inte mig det var fel på!! Nästa uppgift att koppla in tvn! Men efter 20 minuter och kollat FB, bloggar mm. Så var det inte så kul längre. Konstigt. Nu lunch och sedan jobba vidare.

Efter en vecka utan dator och tv hemma har min hjärna fått vila från tekninstress. Nåja, mobilen.... men få intryck utifrån. Jag har bakat och städat (nåja). Gjort höst på tomten... Undrar om det är någon idé att ordna det där med tvn. Kan fortsätta att se på filmer som jag kan utantill. Det är väl ungefär samma sak på tvn. Same shit different day!

Sverige är fantastiskt och att gå och rösta känns högtidligt. Det var kö in i för att rösa på Sockenstugan. Någon sa att jag måste ha legitimation för att rösta. Skämt sa jag. Om de inte känner igen mig på Sockenstugan ska jag inte rösta, men det gick naturligtvis bra och jag la mina röster. Det är inte målet som är viktigt utan vägen dit. Hur vill vi att det Sverige ska fortsätta vara ett land där alla har plats. Där alla får göra sin röst hörd, ett omständigt system där varje röst är lika mycket värd. Det lär bli en spännande natt.

Ikväll skulle det ske... tvinstallation..men inte. Beställt telia från 1/9 och det kommer att kopplas på 20/9. Vems är problemet. Men har jag klarat mig sedan april så klara jag mig nog till nästa vecka. Tittar på Tom Alandh. Det är SÅ bra. Väntan på vanlig tv får fortsätta några dagar till.

Fredag morgon, igen. Jag har börjat med fågeljakt på vardagsrumsgolvet. Det där att byta till kattmat med kycklingsmak visade sig vara en av de sämre besluten den här veckan. Kattorna drog hemifrån, sura att jag tog deras byte ifrån dem. Som med tonåringar, berömma - Men. Nu är det bara att sätta sig på cykel och trampa iväg i soluppgången. Lite kyligt. Klädhängarproblemet i hallen är löst. Den rasade ner i natt, så nu blir det en herrbetjänt i hallen!! En bra dag blir det.

Aldrig får man vara riktigt arg. För då kommer det någon med glada nyheter!!

Jag tror jag blir galen!! Vad gör jag för fel??? Måste vara tydligare, på både gott och ont. Men tydlighet får det bli. Trodde det skulle bli en lugn dag, men det blir sällan som man tänkt sig. Så jag har börjat planera helgen istället.

Veckan har börjat med måndag. Inget mer att säga om det. Att jobba med ungdomar är upp och ner. Man är inte älskad alla dagar och alla kan ju inte älska alla här i världen....Men vissa människors ogillande kan kännas starkare än andra. Och jag omger med överlevare med övermänsklig kraft att gå vidare. Bara så att ni förstår vilken strålning jag har omkring med. Det är Tjernobylkraft från några av dem.

hade jag behövt idag. Känner mig risig och trött. Men ingen pardon. Iväg en timme försenad till hoppdag i stallet. Det var kul. Det ÄR kul att göra saker tillsammans. Även om jag kan ha åsikter om HUR man gör det. Eftersom jag har avancerat i min ryttarkarriär så fick jag överlämna ridandet till andra. AKP gjorde det med den äran...men...! Kl är 5 och det är söndag i sängen.

Bästa stunden i veckan är morgonen i stallet. Det är lugnt, det tar sin tid. Svårt att göra det snabbare, svårt att göra det långsammare. Solen är på väg, men ändå inte. Det år tyst, så tyst att jag kan höra katterna andetag när de sitt på en sten i skogen och tittar på mig när jag kommer med två hästar. Hösten är härlig. Mockning med ring så spelar vi i bakgrunden. Hem till kaffe och Melodikrysset. Det är lördag det!!

Lunch och precis som jag kom utanför dörren kom jag ihåg alla samtal jag skulle ha ringt. Fan också. Kasta i mig pastagratäng och skynd skynda till bibblan. Nu när jag sitter i telefonen kommer jag ihåg alla papper som måste iväg till lön innan halv 2. Och möte kl 1. Men herre gud så stressigt det blev Eid Mubarak på er! Jag åker på fyrverkerikonsert i dunjacka och underställ!

Jag tror mig om mer än jag klarar av idag. Igår orkade jag 20 minuter, idag en timme men sedan måste jag vila. Ont i huvudet och ont i halsen. I natt var jag upp och tog en sådan där märklig tablett som tar bort halsont. Men den smalt i munnen och hela munhålan var bedövad. Och det halsonda värre än tidigare. Jobba hemifrån idag, en timme i taget har varit ytterst produktivt. Verksamhetsbeskrivning och rutinerna är nästan klara! Lite telefonsamtal och vikariebokningar. Office extesion in progress... En underbar höstdag att sitta inne och titta ut på är det hur som helst. Det är en underbar tid just nu. Känner att jag har liksom balans på det mesta. Bara tv kunde komma igång. Men det är väl småsaker. Nu måste jag vila.

En härlig morgon och morgonpromenad runt By. När jag kom nedanför Åsen och titta norrut ser det ut som kullarn i Capprovinsen i Sydafrika, ensilagebalar i stället för vingårdar. Men det är så vackert. Hemma med en kopp kaffe och en lite styrketräning. Och det gör inte ont någonstans. Varför gör jag inte det här varje morgon? Måste måste... Nu är det fönsterputsning och matlagning. Ännu ett löfte som jag troligen inte kommar att uppfylla har jag lovat mig idag: Jag har avslutat min sista köplimpa!! Nu blir det hembakt fritt från kemikaliera (nja). Men det kan inte vara bra att äta limpa som klarar sig en vecka i skafferiet innan den är påverkad av omgivningen. Nu blir det ett nytt, hälsosammare liv!!

Vet inte varför, men jag börjar längta efter TV.

Nu för tiden är det väldigt sällan som jag träffar en ny person där vi inte har gemensamma bekanta eller gemensamma beröringspunkter. Det kan kanske låta tråkigt och instängt. Men jag känner en fascination över det här fenomenet. Ofta blir det fördjupade relationer istället för nya bekantskaper. Gör man bort sig då får man vet det. Är man duktig får man veta det också. Lite som rör sig på ytan och mer på insidan. Å just det man kan se ut [nästan] hur man vill på utsidan. För har man känt någon i 40 år har man vid något tillfälle sett det vackar och goda hos den personen. En dag - ingen livstid.

Semestern lider mot sitt slut. Den har varit lång och avkopplande. Behöver göra en rivstart för att komma igång på måndag. Men innan dess har jag en hopptävling att se fram emot. Vilket innebär att jag är mindre fokuserad på arbetet på måndag. Det känns bra. Sommaren har varit mycket bära bära möbler och lite läsa böcker. Mycket ridning och lite åka bort. Men det har varit BRA!! Det fina vädret tackade för sig efter en vecka men lite bad och lite sol har det varit. Nu kommer värmen tillbaka så sommar håller nog i sig ett tag till. Det känns toppen. Är det fel att trivas hemma och inte vilka åka bort? Jag hinner ju inte med det jag ska göra, frågan är hur jag skulle ha tid att resa bort. Det har varit en tragisk sommar på många vis här i By. Tre unga människor har förlorat livet inom loppet av några veckor. Olyckor och många som blir berörda. Det känns jobbigt och en påminnelse om att ta vara på de människor som finns omkring oss. Att träna på att leva i nuet. Eftersom jag fortfarande l...

Den här helgen är den jobbigaste helgen på hela året och den roligaste. Vi har hopptävlingar på ridklubben. Det är varmt, sandigt, stressigt... men så himla kul. Jag har tävlar inte själv,jag har inga barn som är med. Vad är det som är så roligt? Vi tjänare inte lika mycket pengar på det som vi gjorde för några år sedan heller.... Jo, för att vi gör det tillsammans. Stora och små, nybörjare och sådana som gjort det i 12 år. Och alla behövs. Från Ida står i insläpp, Erika och Matilda i utsläpp och Birgitta som dömer och Bengt som kollar och Anna-karin som bestämmer. Vailett som steker ägg och Helen som tömmer bajjamajor... alla behövs och alla kan göra något som behövs göras. Det är på riktigt, fast det i grunden är en lek. Det fantastiska med föreningsliv, alla kan vara med.

Midsommarhelgen är slut och sommaren är här. Sommar är här, då är det sommar!Lika mycket som jag njuter av de ljusa nätterna och hur värmen blir mer påtaglig för varje dag. Lika betänklig blir jag över hur olika människor tar vara på denna tid. Visst är det väl så att sommar, ljusa kvällar, nattbad kommer med goda vänner och alkohol. Men jag känner med sorg i hjärtat när det går över styr. En druknad i Bäsingen, påkörd av en full tjej på vattenskoter. Två liv....som krossas. Så ur detta ljus och detta fantastiska hamnar jag på tillbaka till de existensiella tankarna som lätt leder till det mörka och det allvarliga. Jag måste vända på de så att jag går mot det ljusa.

Vissa saker håller jag kvar vid, krampaktigt utan att veta varför. Andra sakar håller jag kvar vid för att jag tycker om dem. Men ibland lämnar saker oss mig bara för att det är tid för det. Idag ramlade min apa i golvet och gick i småbitar. Den köpte jag i Sydafrika, det är sex år sedan nu. Men det känns som igår. Och det är en viktig del av mig, Sydafrika. Apan köpte jag vid ett studiebesök på ett boende för gamla där man också hade en verkstad för kriminella ungdomar. Den sitter (satt) men huvudet i handen och tänkte. Apan satt med mig många studer i Kapstaden och tänkte över livet och ordningen. Men idag var det dags för våra vägar att skiljas. Dammsugarslagen svepte tag i den, och på golvet låg tusen bitar av Sydafrika. Men det var dags. En ny Apa har tagit plats som tankestopp i min tillvaro och jag kunde, men sorg i hjärtat, låta denna vandra vidare.

Vissa veckor är jag rädd för, rädd att jag inte ska överleva. Jag tar ett djupt andetag och tänker på vad guiden på Robbin Island sa, was not the argument that killed it was the bullits. (min egen tolkning) Men visst kan det kännas som ord kan döda? Eller i alla fall gör stor skada. Frågan är om det är de uttalade orden eller de tolkade orden? Hur det än är med den saken så känns de ibland knepigt att hålla näsan ovanför vattenytan när det är mycket som ska sägas och många stenar som måste vändas. Men jag har överlevt, tror jag.

Efter att under ett år hävdat att tonårsproblem är ett internationellt fenomen, det beror mer på omgivningen än på ursprunget kan jag nu bevisa nästa situation där gränser inte existerar. Kattor.... det är ingen skillnad där heller när det gäller tonårsproblem, bara att det går så mycket fortare. Två tjejer som förra veckan sov i min säng och kom när jag ropade är nu som förbytta. De har - med berott mod slagit av datorn två gånger ikväll, de sitter vi ytterdörren och låter som Marilyn Manson, de vägrar svara när jag pratar med dem. Och vad gör jag då? Jo jag pratar ännu högre, som om det någonsin hjälp till varken kattor eller människor. Å fast det bara är måndag funderar jag på att ta till spriten. Äh vad kan hända, ring soc!! Ska jag behöva ha det så här hela natten, eller? Nu regrederar de också, slå ner blommor har de inte gjort på flera månader. Å nu klättrar de på fönstrena det är till att vilja komma ut. Nej tacka vetja den störste av mina fyrfota familjemedlemmar, han följer m...

Vaknade av fåglesång! Fantastiskt, men det är kallt och varmt på samma gång. I fredagskväll hade storspoven konsert, de är fortfarande två som håller till nere i hagen. Ett underbart och underligt ljud. Med våren är här. Även om det tvekar.

Jobbat hemma idag, och faktiskt fått en hel del gjort. Men det är oroande var alla andra befinner sig. Jag ringer och ringer. Störningsmomentet har varit katter på tangentbordet! Nu väntar en helg med fullt schema. Det ska bli avkopplande!! Solen skiner och vinden viner, vårkänslorna har inte infunnit sig men det får dug så här långt.

1 maj och jag har inte gjort klart deklarationen. Nu får det bli nätet, bära eller brista. Det är väldigt praktiskt och jag kan egentligen inte förstå varför skatteverket skickar ut en bunt papper på det där viste. Måste kunna gå att göra elektroniskt för alla. Men det kankse är så att skatteverket vill hjälp oss att få markkänning i vårtiden. Nästa teknikfråga: hur tar jag bort en blogg som jag följer och som inte längre är aktuell? Några förslag?

så kom det mer snö. Solen har varit underbar hela påskhelgen till sidag. +2 och snö - hela dagen. Undrar om det är för att påminna om att inte ta ut lyckan i förskott och inse att " it ain´t over until the fatlady sings". Lite mindfullness träning och njuta i varje stund är aldrig fel och att njuta. Mina fönster är rena och jag önskar solen välkommen tillbaka närhelst den vill.

Det var ett tag sedan senast....mycket har hänt. Semestern är avklarad och det var två månader sedan. Snön ligger fortfarande kvar och det var 4 ½ månader sedan den kom. En lång vinter. Nu skiner solen och det är 10 grader varmt. Det är konstigt hur fort jag glömmer det kalla och ruskiga och att uppvärmningen har kostat en ...hel förmögenhet. Påsken är här och det inger hopp. Jag känner hur energin återvänder och, jag faktiskt lite återuppstånden. Med enerigin kommer ljuset och det syns att även fönstrena måster återfå sin glans. Det blir så fint när det blir klart. Det här inlägget blir lite fragmentariskt. Jag har en katt i knäet som älskar att kliva på off-knappen på datorn.

Människor är fantastiska! De flesta av oss i alla fall. Först tänker jag på "mina" pojkar. Och sedan läser jag på svd.se om hur, 10 dagar efter en av de värsta jordbävningar vi upplevt i modern tid, tillvaron börjar normaliseras. Mitt favoritcitat är när Henning Mankell sa " vi få ofta se hur människor dör i Afrika,men sällan hur de lever". Kanske skulle vi behöva ägna oss lite åt det. Hur vi lever, inte bara hur vi dör och lider. Och vara tacksamma över den tiden när vi inte lider (för att känna med dem som inte är så lyckligt lottade).

Trettondagshelgen är över. Julen är officiellt slut. (jag räknar inte tjugondagKnut). Något slut är det inte på kylan. Men det kan väl inte hålla på hur länge som helst, eller? Det två senaste dagarna har det varit mycket tv. Jag hade hoppats på lite läsning men det bliv liksom aldrig så. Småfåglarna är det synd om. Men att vattnet hållit i stallet är en gåta. Kanske på grund av mycket sunt förnuft och klokhet. Det är vid sådana här situationer som man måste ha respekt för vädret. Det låter sig inte styras. Jag ska nu avsluta helgen som jag började den för trettondagar sedan. Att läsa om anledningen till varför vi firar jul. Jag hade lovat mig att ha positiva löften vid nyår. Ett är ändå en negation: jag ska inte svära så mycket. För när fan blev gammal blev han religös.

I morse när klockan ringde, å det är söndag. Vad tänkte jag när jag tyckte att det var en bra grej att låta bilen stå över helgen. Eller mitt nyårslöfte om mer goda gärningar. En god gärning är att låte bilen stå om det är mindre än 2 km. Men gäller det när det är -15. Ja faktiskt. På med tredubbla lager kläder. Skavsåret gjorde så ont att jag tänkte vänta i en snödriva tills de andra kom och hämtade upp mig. Men, 2 timmar senare och några grader varmare var det värt allt besvär. Det tyckte både hästar och ryttare. Solen sken, lagom mycket snö och ystra hästar. Det var en härlig tur.

Klockan är snart 2 och det är nyårsdag. Nytt år nya förhoppningar. Jag har firat nyår på mitt arbete. Pina tänker någon, men det är en ren fröjd och en av de roligare nyårsaftnar jag har haft på senare år. Jag är så glad över mina kollegor och över de ungdomar som bor hos oss. Om julen är barnens högtid så är nyår de nya förhoppningarnas, eller alla de som har framtiden framför sig. Våra ungdomar har bara framtid. De vill inte se tillbaka på den resa som livet givet dem fram tills nu. De vill bara framåt. Och vilken ynnest det är att få vara den möjliggörare för denna framtid. Gott nytt år på er alla mina kära vänner.