En fransk förmögenhet, kanske .

Min trädgård invaderas varje år av sniglar. Den där ätbara sorten, om det är någon som känner sig sugen. I år har det varit värre än vanligt. Jag har ätit sniglar. Det är väl som kräftor, mycket jobb för lite mat. Men efter att varje dag plocka ett 20-tal från kryddor, jordgubbar, pelargoner,trappräcke , squash.... ja de är överallt. Känner jag mig inte det minsta sugen. I kväll har jag idag kört ihjäl 7 stycken med gräsklipparen, kastat 17 st till andra sidan tomten och nu ska ni få höra, dödat 8 st med salt . In alles 32 stycken. Under denna gärning har jag även klivit på några. Jag hoppas att det var själva urmodern som jag såg fräta ihop i sitt skal. Den var 12 cm lång och huset stort som ett ägg. Kampen fortsättet. Imorgon kommer min blogg med största sannolikhet handla om hur jag haft mardrömmar om att hela huset är en stor slemmig snigel. Bara så ni vet och inte oroar er.