VID LANDSVÄGEN

Här är det vinter, med besked! -15 idag och det har varit svinkallt hela julhelgen. Men oj så vackert. Med varma kläder är det en fröjd ute. Under ridturen igår var det  nästan så att vi kunde känna värmande solstrålar, trots att det var -10 mitt på dagen. ( bilden är från julaftonsmorgonen) Idag börjar jag dagen fram tv:n. Repris av konsert med Sven-Bertil Taube, känns väldigt - moget. Men i brist på riktig allsång så får jag hålla till godo. Tango i Nice är inte fy skam på söndagsmorgonen 🎶 Jag gillar dessa mellandagar. Det ger tid att fundera på det kommande året. Vi lägger det gångna till handlingarna. 

De senaste veckorna har varit grisveckor. Det är mörkt och grått. Jag har haft mycket inbokat i kalendern. Men tar jag en sak i taget och inte lägger så mycket energi på att oroa mig. Dagarna kommer ändå och det där som smyckade igen kalender är helt plötsligt över, tjipp tjopp! Idag var det sista - kvinnobad/tjejkväll i badhuset i Horndal . Så fantastiskt roligt. Glädjen över att höra barnens skratt och kvinnan som sa: så här roligt har jag aldrig haft tidigare. Det som är så självklart för oss andra, att gå till badhuset en torsdagkväll är himlen för någon. Alla kan inte göra allt, men alla kan göra något. Alla som kom ikväll gjorde en liten skillnad.

eller om det är en konst att köpa häst? Men här är det en konst att låta bli att köpa. Tur att stallet är fullt och kontot är tomt. Det är dock den totala avkopplingen. Trevliga människor, god mat och gott kaffe.

Igår kväll började jag läsa Sofie Bäärnhielm "Transkulturell psykiatri". Men fastnar i inledningsorden. Läser om hunden Artur som får komma till Sverige från Ecuador och lyssnar på reptotage om flickan Yara som blev mördad i Karlskrona.  Möjligheterna i livet är olika.

Det här med sport känns överskattat! 6000 pers i en lada som tittar på 12 män som jagar en snusdosa. Är det sport det? På enda sidan står en grupp och skriker, till en början helt ohörbara ramsor. En person står med ryggen mot arenan. Han ser på bara repriserna på storbildsskärmen. Efter 40 minuter är jag så sömnig att jag mest gäspar. Men det tar sig och efter en timme känner jag att jag skulle kunna gå hit igen. Sa jag förresten att det var hockey? Leksand vann !! Roligaste skylten: Vem behöver tunnelbana!

Vissa saker, små saker sätt sig kvar i hjärna. För precis åtta år sedan befann jag mig i Rom denna dag och denna timme. Eller snarare nu hade jag kommit fram till Orvieto. Jag skulle gå en två veckor inledningskurs genom Harvard Medical School. Det var för mig ett unikt tillfälle. Jag hade betalt kursen för egna pengar, de sista jag hade kvar av försäljningen av lägenheten. Jag hade varit 10 timmar i Rom. När jag kommer till biljettförsäljaren på Centralstationen i Rom och jag ska köpa en enkelbiljett till Orvieto så svara hon: Than you have to take the night train to Vienna. Inte nog med att detta var mitt livs äventyr, jag hamnade i en Agata Christie deckare. Jag tog nattåget och kring 22.30 var jag framme i Orvieto. Jag hade sett på kartan att det var max 1 km från tåg stationen till B&B/klostret där vi skulle bo. Kartan är ju platt!  Det är inte Umbrien!! av 1000 meter var det 250 meter rakt upp! Smal trapp, tung resväska. Men det blev några av det bästa veckorna i mitt l...

Ovesundberg är en kaffetunna! När jag var ner till pannan så passade ha på att ta en slurk från min kvarlämnade kaffekopp. Med resultatet att det var kaffe över hela golvet. Trodde han kunde nöja sig med det, men inte Ove! Han skulle sitta mitt i pölen och lapa kaffe, när jag torkade upp eländet. Och resultatet blev att det är kaffetassar i stortsett överallt, i hela huset.

Huskurerna räckte inte och jag fick ge efter. Besök hos doktorn idag. En hostning: antibiotika, hostning nr 2: slemlösande  och en blick på mitt allmäntillstånd: Cocillana att sova på. Ära vare Gud att det finns gamla erfarna läkare. Och tacksamheten över att bo i ett land där läkarbesöket kostar 150 kr, medicinen gick på 500 kr. Mot bakgrund av att det var sex år sedan jag hämtade ut något recept senast så har jag ingen giltigt högkostnadsskydd. Att jag sedan kunde ät stekt strömming och hemgjordpotatismos till lunch har inte gjort förmiddagen sämre. Så trots förkylning och Ebola så mår jag relativt bra, tack så mycket.

Någonstans så inser jag att jag inte kommer att bota förkylningen med glögg, Long Island icetea eller några andra slattar som finns i skafferiet. Apelsin och varm te, nja... Kanske inte ens medicinen som jag har och som INTE är utskriven på mig. För det ingår liksom i hypokondrikerns handlingsmönster, Jag går inte till doktorn, för jag vill inte belasta vården och skattebetalarna med ebola, diffteri, malaria, skabb och nu senast rosenfeber. Huskurer gör nog mer till våra tankar än till vår hälsa och det kan vara tilläckligt. En obehandlad förkylning tar en vecka, med behandling 7 dagar. När jag var liten bodde ett äldre syskonpar granne med oss. Broder sa: Ja, Valborg och jag har delat på en apelsin hela vintern och vi har inte blivit förkylda. Men de är ju döda sedan många år.

Framför mig ligger en bunt med 'glossy magasins'. Det är min last i livet. Jag har lagt ner mycket pengar på dem. Första numret av Oprah, sista numret av Månads Journalen från sekelskiftet. Numera är det Kentaur, Equipage, Horse & Hound och Ridsport special. Hur tydligt kan det vara att livet ser annorlunda ut idag mot för 15-20 år sedan? Och jag älskar det! Vardag, kanske gråtrist, men så behaglig. Att välja min tid. Just nu funderar jag över vart det ska leda mig. För hade tidningen Land ett glossy månadsmagasin så skulle det också hamna på mitt köksbord. Lantliv och Gods och gårdar funkar också.

Jag lyssnade på Vetenskapsradion på väg till jobbet. Ny revolutionerande vetskap om månen. Den figur som vi ser på månen som ser ut som "gubben i månen" (det var så reportern sa!) är inte en krater utan ett vulkanutbrott. Om det hade varit en gubbe som satt och tittade ner, då hade det varit revolutionerande!! Vulkan eller krater, mig kvittar det lika. Men tänk om de kom fram till att det sitter en jättegubbe och tittar på oss år ut och år in. O M G!!

Semester idag! Rida hästar, plocka äpplen, bära in pellets och ta in trädgårdsmöbler. När det här inlägget är klart loggar jag ut för idag. nås inte via cyberrymden förrän på måndag, hoppas jag.  Gårdagen innebar ett stresspåslag pga att jag inte står ut men inskränkthet, prestige och dumhet längre. Tittade på ett tv-program om att få ordning på vår tid? Det jag funderar mest på är vilka personer som är förebilder för unga i vårt samhälle. Enligt en tidningsrubrik jag klste för ett tag sedan ( jag vet alltså inte om det är sant)  sökte fler personer till Paradise Hotell änndom sökte till lärarhögskolan ! Och SD är tredje stötsta parti i Sverige. Vi har lite att jobba med för att skapa ett bra samhälle.

Det är fem dagar kvar till valet och jag har aldrig varit så dåligt insatt och så orolig som inte för det här valet. Jag har inte sett en enda debatt, utfrågning eller liknande. Jaha, och där ljög jag! Jag så när Charlotte Haid-Bondegaard, Jana Wannius och Wivecka Schenholm (eller vad hon nu heter) var med i ett valprogram. Det som gör mig orolig är kanske inte så mycket utgången av valet som vad SD:s inträde på den politiska arenan gör, eller snarare kommer att gör med oss och för oss. Mitt största problem är att det urholkar demokratin om ett parti får röster och kommer in i folkvalda församlingar men där inte har någon representation. Det finns ingen där som kan föra deras talan och faktiskt vara beviset för deras rasistiska grund. Men det är också det att inget annat parti tar i de här frågorna. SD har nästan hela planen!! Och visst är det så att det kommer många flyktingar till Sverige just nu och vi måste få känna oro för hur det kommer att gå. Men vi ska nog känna mer oro f...

Lämnar civilisationen mot en dag i betondjungeln.

Sista semesterveckan på antågande. Värmen har gett vika och det är friska 15 grader vid snart midnatt. Det har varit en märklig sommar. men sen semester var ett bra val även detta år. Den senaste veckans brandkaos har ännu en gång visat på nyttan av sociala medier. Och det är intressant att se hur traditionella medier kämpar för att göra rubriker. Och än en gång slås jag av att goda gärningar och människor som gör sitt yttersta inte säljer lösnummer på samma sätt som att skandaler på gränsen till lögner.

Bilderna ni ser må vara lika men det är en himmelsvid skillnad. Den övre togs imorse. Luften är tjock med rök. Det kom lite regn igår kväll och i natt och den tryckande värmen från i måndags är borta. I går var det friskt och klart på morgonen. När röken kom så steg temperaturen till ca 30 grader igen. Det kliar i halsen och sticker i ögonen.  Men vi är änå lyckligt lottade. Det är trots allt som att leva i en film. Det är bara att vänta på Will Smith och Tommy Lee Jones m fl. Men det finns hjältar i verkligheten, riktiga hjältar. Alla de som hjälper till på plats och de som hjälper till med evakuering. Vi gör alla det vi kan - några mer. Det finns en familj som har islandshästar här i By, deras transporter har gått i skytteltrafik sedan i måndagskväll från Norberg.  Jag hoppas att detta får ett slut snart och att inga fler blir skadade. Jag längtar till den morgonen då jag kan titta ut och njuta av den friska morgon dimman. Det är nog så att det kommer att dröja.

Värmen må vara tryckande och ja, jag har klagat. Men , hellre detta än somrar som regnar bort. Men det är något magisk med den här värmen. Jag känner mig som jag är med i filmen Monsunbröllop. Kommer ni ihåg scenen, det är tryckande värme , men  så kommer det, regnet. Alla kan andas ut. Eller en film från den amerikanska södern. Värmen gör att allt stannar av. Är det en deckare så kommer någon att dö. Allt är bara stilla, som om alla håller andan. Regnet kommer som en lång utandning. 

Jag klagar inte på värmen absolut inte. Bara på osäkerheten hur länge den kommer att hålla i sig. I början av veckan sas det att den skulle kulminera på torsdag och det skulle bli svalare över helgen. Men se det ut så? och tror vi på det? Eller var det nästa helg kanske? Får några veckor sedan fick vi direktiv på jobbet att den ekonomiska månadsredovidningen även skulle innehålla en prognos för resten av året. Jag, som inte är ekonom hävdade att jag behöver kunskaper som jag inte har idag för att göra detta. Svaret blev: men det är bara en prognos, vi kan inte vet. Nej det är just det: vi vet inte. Så varför ägna tid?  Eller ska vi säga som Hagbard Handfaste, när vi blir påkomna: jag ljög! Tills dess sitter jag inne och studerar termometern: kampen är jämn, inne vs ute.

sovdags. Sista natten före sista dagen innan resten av livet. imorgon checkar jag ut. SEMESTER! Det var länge sedan jag var så här dygntrött innan semestern. Jag har inte speciellt mycket på jobbet, känner att jag kan koppla bort på fritiden. Men det är det här förbannade ljuset och värmen. Jag kommer inte i säng. Jag hinner inte träna och är i allmänt dålig kondition. Men,jag har kommit igång  med träning och jag har ändrat matvanorna. Nu är det sommar och lugnet är totalt. Ja,  nästan i alla fall. Ljudet från Näs, där krogshowen har repetition, troligen genrep, hörs över bygden. Men även det ger lugn till kvällen.  God natt!

Det har varit en låååång dag. och jag har några gånger funderat över de val jag gjort i livet. Det började med att  den stora fläckiga tagit sig in från hagen och ätit i stort sett allt kraftfoder samt 1/2 bal hö. Han har gjort detta utan att rivit ner en enda tråd eller lämnat något annat spår efter sig? Stallet däremot, ser ut som Jerusalems förstörelse. Därefter åkte jag till jobbet. Och ägnade några timmar åt att försöka förstå hur vuxna människor tänker. Slutsatsen är att utbildning inte är lika med sunt förnuft och att det är en hårfin linje mellan missförstånd och rena lögner. Det är lättare i semestertider. Skicka ett mail på fredag och gå på 4 veckors semester i hopp om att när samtliga är tillbaka i augusti / september då är det glömt. Väl hemma hade den stora fläckiga vilat sig iform inne hela dagen och var som en veritabel kanonkula på 700 kg. Ja, med den mängden kraftfoder blir det power. Men, det skulle som sagt inte räcka med det. Loppfia har också tagit sig ur hagen...

Jag är på väg till Stockholm. I bilen mot stationen lyssnade jag på ett av all fantastiska program som sänds i P1. Det heter Pokal och handlar om idrott, ur olika vinklar. Idag var temat hur vi kategoriserar manlig - tuff och kvinnligt - lulllull. I ridsport görs inte detta. Flickor och pojkar tävlar med samma förutsättningar. Unga och gamla tävlar på samma villkor. På SM- tävlingarna i dressyr deltog Ulla Håkansson 76! I de högsta klasserna. Igår var jag kökspersonal på min klubbs ridläger. 10 tjejer från 10-25 år tränar 2-3 ggr/ dag i ur och skur. Och åt som ..,, ja hästar för att orka med stalltjänst och ridning. Och jag lovar, det var inte mycket lullull i spöregnet! Synd att det inte är fler killar som är med.

När ni andra vilar er efter midsommarfirandet, ja då har jag gått flera kilometer ( känns det som) runt hästhagen och lagat och rensat. För när vissa individer inte kan hålla sig i skinnet , ja då får någon annan ta konsekvenserna.

Jag har tillbringat ett dygn i kreativitet. fantastiskt att möta nya männinskor. Med liknande intressen och andra erfarenheter .Ok lite starstruck har jag nog varit. Men huvudvärken är borta och det är det viktigaste. När jag åkte hem från Sala stannade jag en gång och bara drog in sommarnatten. Nu ligger jag i soffan och bar njuter. För fösta gången på flera veckor somnar jag inte när hvudet närmar sig kudden. Jag ska äta chiagröt till frukost och börja he struktur till mina tankar.  Den som har mest klister i röven vinner!!

När jag var liten hade vi ingen rhodedendronbuske hemma. Men den var så fascinerande. Som vuxen har den fascinationen hållit sig kvar. Tills för några år sedan. När jag kom på att jag tycker mycket mer om pelargoner. Och jag tror att det var mer min dyslexiska hjärna som  kände beundran för stavningen. Med det är en ok blomma. PS. Rättstavningsprogram är dyslektikerns bäste vän!

Jag har Ovesundberg. När jag är hemma så sitter han och spanar. Om det kommer någon eller något kommer han in och säger till "han praatar med miig". När jag inte är hemma och vissa nätter sover han på trappen. Knaskatt! Katara? Ja, hon sover under täcket i min säng och saknar helt vaktinstinkt.

Att energi skapas av rörelse, de det vet alla som deltagit på en fysiklektion. Det går inte att vila sig i form. Även om det vore önskvärt. Idag har jag haft en underbar morgon i stallet. En morgon som blev förmiddag, middag och eftermiddag innan jag kom därifrån. Mia och jag var ute på stigletar tur i trollskogen. Precis ovanför vårt stall finns en så fantastiskt vacker skog. Men för att komma dit måste man igenom ett stenröse, ett kärr och ett hygge.  Men man kan ta skogsvägen också. Apan gillande skogsvägen. Stenrösen och hygge, är liksom inte hans grej. Nu är jag äntligen hemma för att bära i. den sista av pelletstraven och klippa gräsmattan. För att sedan åka tillbaka till stallet för styrelsemöte. Dunderförkyld? jajamensan.

Jag ska på kurs idag. Kommer inte ihåg i vad, men det kändes mycket angeläget när jag anmälde mig. Inbjudan hade jag också förlagt. Nu sitter jag på Bjurfors konferens 30 minuter för tidigt och lyssnar på de kinesiska gästerna som checkar ut och med hjälp av Hompan (busschauffören) packar de in resväskor i bussen. Undrar var de tänker om denna lantliga idyll? På väg in är kommunens personal, där många säkert längtar till en något mindre lantlig konferensanläggning. Men maten är himla bra! Hoppas det blir en bra dag.

Jag kom att tänka på Bodil Malmstens dikt Ett bloss för moster Lillie . På något sätt passar den till dig Bettan, men du drog inte iväg i några höga klackar. Ett par välputsade ridstövlar, Pikeur ridbyxor i en luc childeric-sadel och en stor häst med fyra, perfekt lindade ben. Med byten i varje! Ja så försvinner du genom molnen. och sen rosa läppglans Ett bloss för moster Lillie Vi som lever   Är bara de döda på semester   Nån sorts sommargäster   Så   Ta ett bloss för moster Lillie   Ett halsbloss & ett glas rött   Ett bloss för moster Lillie för moster Lillie har dött   Hon gick bort i strumpor med sömmar   & odödliga rockn’rolldrömmar   Hon gick bort till någonstans -   Somewhere för att det fanns   En korsning med inbromsningsspår i   Ifrån West Side Story   Så   Sätt dig på hennes gravsten och Dingla med dina smalben   Minns skymten av hennes lår   När d...

Jag kom hem efter en bra dag på jobbet och nåddes av ett dödsbud. En person som jag inte stid så nära men känt i flera år orkade inte med livet längre. Och imorse när jag satt på ridbanan tänkte jag att jag skulle ringa henne.  Jag har inte haft så många frangångar på tävlingsbanan men jag är regerande klubbmästare och det är din förtjänst Bettan!

I morse när jag kom till jobbet möttes jag av en blick från ett barn som får börja skolan. Håret är klippt, kläderna nya och förväntningarna stora. Och jag håller tummarna för att allt ska fungera. Samtidigt så förfasas jag över att skolflickorna i Nigeria som kidnappats och .. ja vad som hänt den vet vi inte. Men de har fråntagits drömmen om en framtid som fritt tänkande individer där kunskaper är en förutsättning för att delta och utveckla vår värld. Samtidigt läser jag Kaosklass och funderar var det gick fel. Hur kan vi uppskatta vad en skola för alla innebär. Eller när kan vi skapa en skola för alla. I min värld är skolan inte lärarnas problem. Det är något vi alla skapar förutsättningar för. Skolan ska inta vara en arena för politik. Det ska vara ett kreativt rum för barn att lära och utvecklas i. Jag vill att "mina barn" ( de är några stycken vid det här laget) ska hålla kvar sina förväntningar på skolan, att det är värt att gå upp i tid, äta frukost och sätta på si...

Under våren följde jag Ryttareliten. Under första avsnittet så undrade jag hur det skulle gå med Charlotte Haid-Bondergaard. Men jävlar vad alla illa sinnade tankar sattes på skam. För honär precis vad ridsporten behöver! Nu är hon överallt! Idag hade dt.se en lång serie inlägg om både Charlotte och Minna Telde och SM på Eriksberg. Charlotte har en blogg på dt.se. När jag kom ut i köket så var hon där också, en lång intervju på Radio Dalarna. Hennes och makens slit och 6 veckor i en lastbil i Spanien!!  Jag gillar hennes rättframma sätt, som inte innehåller en massa lullull, eller en massa omskrivningar och annat tjafs. andra kanske verkar mer sympatiska. Men Charlotte vinner i längde. Som sagt Charlotte Haid-Bondergaard där som Maria Montazami : Man kan inte annat än älska henne!

Jag hade tänkt, att trots min tv-lösa tillvaro bli lite allmänbildad i helgen. Fredagkväll:Let's dance och lördag: Mellon. Det gick väl sådär. Fredagen kan jag skylla på tekniken. Ipaden vill inte följa Benjamin eller Steffo. Och jag somnade. Jag såg sista discosvägen och Benjamins poäng. Sedan nyheter, då måste man byta sändning på nätet. Sedan var det reklam och då somnade jag, vaknade av jubel och konfette. Bara att gå och sova. Igår kväll hade jag förberett mig bättre. Men gud så dåligt det var! orkade inte titta och började titta i en tidning. vaknade när nr 16 sjöng. Fråga mig inte vem !  När jag konstaterade att skäggiga damen ( om det nu var en) hade vunnit gick jag och lade mig. Jag har fortfarande inte hört låten. Med jag är glad att varken Ukraina eller Ryssland vann.  det var roligare att läsa twitter flödet eller de personliga kommentarer från Facebook. Jag undrar vad som är mesta socialt, sova eller sitta och pilla på tekniken. När det kommer till tvtittande så k...

 Hela våren har gått i raketfart. Det har varit saker inbokad i en jämn ström. Saker som bokades för längesedan, men nu är de avklarade. Igår var Heléne och jag på teater i Stockholm. Priscilla, öknens drottning, vilken show!! Men det var såå skönt att komma hem. Det känns verkligen som en istid sedan jag bodde i där. Och bilden kom in här, och jag får inte bort den. Så kan det gå.

I fredagskväll åkte jag från stallet i 21- tiden, igår var klockan 20.45 när jag kom hem. Nu är kö 8.30 och jag och stallkattorna delar på frukostmackan. Hästarn är utsläppta det är mockning och ridning kvar. Hade någon frågat mig för tjugo år sedan om framtiden, så hade jag inte tänkt mig det här. Nu powernapar jag och Bull innan fortsatt arbete. Njuter av livet! 

Jag har alltid definierat mig som en P1 person. Jag har vaknat till sjöväderrapporten sedan jag gick i gymnasiet. När jag bodde i Stockholm måste jag gå hemifrån mellan Fårö och Stavsnäs. Söndagmornarna var GodMorgon Världen. Jag kan fortfarande berätta kåseret från en Moskvakorrespondent om hur plan och marknadesekonom gjorde skillnad för inköp i Moskva 1989! Men nu är det skillnad! Vid nyår ställde jag om klockradion och den går på med P4-musik klocka 5 istället för P1:svågskvalp. Och idag är det 60-talsmorgon med Tommy Blom på Vinyl. Varför? Börjar jag bli gammal? Eller beror det på att världen där ute är så skruvad? Varför skjutes Nils Horner i Kabul? Hur kan ett flygplan försvinna? Sex personer misstänkta för mordförsök i Näs! Jamen ni hör ju..... Jag är fortfarande en P1-människa, ny kunskap går före Sök och finn på Radio Dalarna. Men ibland räcker det med en Alice Monro novell till frukost för att inse att livet inte är enkelt.

Vilken lördag! Med lite bävan lämnade jag sängen i morse. Jag försökte hitta någon ursäkt att inte åka in till Avesta och föreningsmässan. Tänk om ingen kommer. Fiasko? Men helt fantastiskt! Succé! Känner mig så glad att få ta del av detta, men jag tar inte åt mig av äran. Den glorian ligger på Jessica Eriksson, Ronny Wedin och Linda Ståhlberg. Dagen började med svenskt guld i OSstafetten! En bra dag att vars avestabo och svensk.

Utsikt från kontorsfönstret är skolbarn som åker skidor och skridskor på rasten. Jag får en va känsla i kroppen!