När drömmar slår in!
För över 25 år sedan, en sommardag 1991 kom jag till Heleneborgsgatan på Södermalm. Det var en varm sommardag, Stockholm var ganska tomt på folk. Jag var på väg ner för att träffa kompisar på Långholmen. Jag hade promenerat från Södra station och hade gått fel, skulle gå Högalidsgatan ner till Långholmsgatan, en gick lite för långt. När jag svänger in på Heleneborgsgatan, som är så där sommarvarm som bara en sommarstad kan vara, spelar någon klarinett vid ett öppen fönster och det ekar mellan husen. Och just där och då så beslutade jag mig: Här ska jag bo!! Ett år senare på födelsekalas hos en kollega hör jag någon säga : Vet ni någon som behöver hyra en lägenhet på Heleneborgsgatan? JAAA!! Jag hade tänkt mig en paradvåning med utsikt över gatan och mot Riddarfjärden. Där jag kunde öppna fönstret och spela cooljazz, så att det ekade över gatan. Nu var Heleneborgsgatan 20, längst ner mot porten. Men det var Heleneborgsgatan, och är bodde jag i två år. Och visst är det så, a...
