VID LANDSVÄGEN

Känsloätare. Att äta för att still känslor. Det är min fälla. Ofta handlar det om mat och händelser som är förenade med lukter. När jag går förbi ett bageri så har jag svårt att stå emot en nybakad fralla. En doft av nygrillat - kroppen vill ha kött och rödvin. Ja, ni fattar! Men att väcka minnen med mat. Där personer, bilder och händelser kommer upp tillsammans med "mat", det hjälper motivationen och lugnar själen. När jag under 2001 bodde i London fanns ett litet lunchställe där de serverade raps och smoothies. Detta var relativt nytt och stället var mycket populärt. Jag har varit skeptisk mot smoothies. Jag tycker att jag kan äta frukten som den är. Och det går inte att göra dricka på rödbetor utan att köpa en hip och dyr råsaftcentrifug. Ja, ni hör hur mycket motstånd det finns i det argumentet. Men nu! Minnena från hålet i väggen på Westbourne Grove i Notting hill läggs på rad. Jag fastar med juicer på fänkål, rödbetor, lime, gurka, annans, citron, avokado. Huvudvärken...

Jag ska tapetsera sovrummet! När jag söker på den mest populära tapeten så kommer den här upp. Jag kan varenda vinkel i den här tapeten. Jag kan följa fingret genom  alla mönster utan att lyfta fingret runt varenda blomma och varenda blad. Den satt på väggen i mitt sovrum som jag delade med min bror när jag var liten. Jag tycket väl inte att den var ful, inte fin...men det jag skulle inte sätta den i mitt sovrum idag. Det är något konstigt med det som kommer tillbaka och som tidigare inte haft någon speciell betydelse, eller för den delen något speciellt minne. Den har bara varit där. Som en markör över det som varit och inte är mer.

Mitt liv har tagit en ny vändning. Jag har varit hemma med lön sedan augusti 2018. Av någon konstig anledning som jag har svårt att redogöra för. Skönt skulle någon säga. Ja, jo förvisso . Men osäkert, oroligt och att ifrågasätta sig själv. Nu är jag över på andra sidan. Processen är klar och jag kan går någotsånär hel ur det. Om vingklippt och en stor tillitsförlust till många personer. Jag har fått uppleva hur det känns att uppskattning ena dagen och sparken dagen därpå - av samma person. Och dessa mina vänner- de har fallit tungt mycket tungt. Jag har analyserat själv och med andra vad det var som hände. Men nu är det så - jag kommer nog aldrig att få vad som gick fel, egentligen.  Men jag vet att detta har hänt av en anledning som är större och jag kommer att lära mig något och gå på  nya vägar efter det här. Saker som jag ändå gjort är att jag så gott som varje dag gått upp samma tid - strax före 6. Jag har hållit i träningen, med ett litet avbrott när jag spräckte ...