VID LANDSVÄGEN

Jag har sovit oroligt i natt. Jag har varit vilse på Berlins flygplats. Det kan inte bygga på någon upplevelse i verkligheten. Jag hat endast varit på Berlin Tegel en gång, och då blev jag eskorterad av gränspolisen på och ut från flygplatsen . Inte det minsta vilse.  Nej, min oro beror på gårdagkvällens teaterbesök  på Cabaret. Föreställningen sätts upp i Verket i Avesta . Kultur när det är som bäst!! Första akten undrade jag var de höll på med, akten slutar med en veritabel käftsmäll. Andra akten - totalt tog andan av mig. Det är inte de stora - utan det lilla . Och jag blir berörd nu, när jag skriver det. Cabaret utspelar sig i 30-talets Berlin. En tid där man börjar ställa grupper mot grupper. Alla delar samma vardag med samma sort av vardagliga problem, små och stora. Sedan börjar det som en viskning. Vissa hör till andra ska skiljas ut,  de är annorlunda. Att ta deras sida innebär en risk. Även om de är dina grannar, dina vänner. Några är tysta, vill inte tro det so...

Kl 7 och termometern , som förvisso  ligger i solen, visar 30 grader . Himlen ör blå och fåglarna sjunger. Och på de bästa av mornar äter jag frukost på trappen i den varma solen , går barfota ett varv i trädgården och ser att det har växt en bit sen igår, både plantor och ogräs. När jag kommer in i köket för att fylla på kaffet på de bästa sv mornar, spelat radion Förklädd Gud och en stor våg av nationalromantik sveper över mig. Glad att befinna mig på en underbar plats i ett underbart land. Och jag är glad och stolt att få dela detta med människor från hela världen. Bjuder ett mänskoöga till stilla kärleksfest oss, kyliga och tröga, som folk är mest, lägger som himmelsk läkning för djupa själasår, en vän, fri från beräkning, sin hand i vår, synes en ljusglans sprida sig kring vår plågobädd -  då sitter vid vår sida en gud förklädd.