Life is a Cabaret

Jag har sovit oroligt i natt. Jag har varit vilse på Berlins flygplats. Det kan inte bygga på någon upplevelse i verkligheten. Jag hat endast varit på Berlin Tegel en gång, och då blev jag eskorterad av gränspolisen på och ut från flygplatsen . Inte det minsta vilse. 

Nej, min oro beror på gårdagkvällens teaterbesök  på Cabaret. Föreställningen sätts upp i Verket i Avesta . Kultur när det är som bäst!! Första akten undrade jag var de höll på med, akten slutar med en veritabel käftsmäll. Andra akten - totalt tog andan av mig. Det är inte de stora - utan det lilla . Och jag blir berörd nu, när jag skriver det.

Cabaret utspelar sig i 30-talets Berlin. En tid där man börjar ställa grupper mot grupper. Alla delar samma vardag med samma sort av vardagliga problem, små och stora. Sedan börjar det som en viskning. Vissa hör till andra ska skiljas ut,  de är annorlunda. Att ta deras sida innebär en risk. Även om de är dina grannar, dina vänner. Några är tysta, vill inte tro det som sker. Andrs ser det nu finns en möjlighet att få en ”hederlig” plats, att bli bekräftad och inte spottad på.

Vad som hände vet vi. Det kan hända igen. Själv vacklar jag mellan insikt om vad som sker och att jag hoppas på att människorna i grunden är god och att vi kan stoppa vågen med tillförsikt och glada tillrop. Men så är det nog inte . Det krävs att vi arbetar med att hindra att samhället delas, grupper ställas mot varandra och kanske främst utanförskap. Alla människor har behov av och rätta att bli bekräftade och sedda. 

Detta var nog anledningen till min oroliga nattsömn. 

Tack till hela ensembeln och föreningen ett ,

för att ni stört min nattsömn. 

https://m.facebook.com/ettmusikteater/

Till er andra - gå och se! Ni har chans 26-27-28 juni i Verket i Avesta👍🏻

Som sagt, kultur när det är som bäst. Närvarande, förvirrande och tankeväckande.