Nu ger jag mig

Nu åker värmen på

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Lost and found

Tjänsteresa till Uppsala och snöstorm. Inge bra. Jag kör bort mig redan i Sala och förbannar vägverket som bygger om vägar så att jag inte ens hittar i min egen bakficka. Jag förbannar rondeller, sex stycken från kontoret och genom Sala. Nej, tacka vetja när man fick åkt till Hedemora för att köra rondellkörning. Snön vräker ner... I sista rondellen i Sala får jag en snilleblixt - jag kör vänstervarv. Men ändrar mig innan jag kommer fram. Det var nog tur det. Rodeller i Uppsala ... orkar inte räkna. Stressen har minskat när jag kommer fram. Solen skiner och jag ser tornen i domkyrkan. Oförättat ärende - det har jag inte tid med. Hem igen. Kön på McDonalds och adrenalipåslaget är högt. Misstar nästan (bara nästan) mobilen för hamburgaren. Hemväg, snön vräker ner. Tar spolarvätskan slut går jag hem. Men räddningen kommer: Nickelback och Coldplay på högsta volym tack för det Rix FM. "That was when I ruled the world......" Rondellerna i Sala. Varför har man satt älgskylten mitt i...
Läs mer

Nya tid - nya förutsättning

Hela våren har gått, och frustrationen har stigit. I över 15 år har jag jobbat med flyktingar. Men det här har varit den jobbigaste perioden. Och ja, det är värre än hösten 2015 när det strömmande in människor som sökte skydd i Sverige och jag det är värre än 2005 när jag funderade över mitt eget uppdrag. Men med över 25 år inom socialt arbete så har jag övat mig i att jobba hårt, se hopp där det kanske inte finns något, se humor i situationer som utomstående inte förstår humorn i. Och att arbeta med insikten att jag har större möjlighet att påverka ett system inifrån. Men nu är det tungt. Jag har inget problem att se att alla som kommer till Sverige ska inte stanna i landet och utmaningen är att hjälpa dem till en annan plats i världen på bästa möjliga sätt. Men när barn - och ja det var barn som kom hit för två år sedan- har satsat  2 - 2,5 år av sitt liv. Men hopp och förtvivlan, får detta krossat efter två år!! Tillbaka till Afghanistan och Somalia, länder dit vi övriga...
Läs mer

Adventstid

Bild
Så här med det fjärde ljuset tänt och en vecka kvar till jul så känner jag att adventsljusen får bli en symbol för hur december känns. Första ljuset är det inte så mycket kvar av, en del stearin har runnit ut över ljusstaken ( och bordsduken). Men för varje vecka - en vecka närmare ljuset. Nu när alla ljusen är tända så både lyser och värmer det. och håll ut mina vänner - det är inte bara jul nästa helg ljuset kommer åter. Och det är väl det vi firar, eller?
Läs mer