VID LANDSVÄGEN

Det är flera på väg till Sverige!

Det har varit en händelserik vecka på Irland. Jag har vilat upp mig, vilket kan behövas. Det är så trevligt med alla trevliga människor, god mat och dryck. Vädret? Ja, det har varit regn och sol. 

Idag har vi bilat runt i Cavan. Vägarna är som små byvägar och det hade varit omöjligt om vi inte haft guide med oss. Och jag har sett till det hus där Eddie Machen föddes, det är stort. Sen gick vi på puben , och där satt en Ozzy Osbourne look alike !

I helgen har jag varit på PalestinaIsrael seminarium på Sjöviks folkhögskola. Jag gör sådana saker alltför sällan, men nu blev det av. Tack vara att min väninna Marina i Göteborg kom upp, ville hälsa på och sova här så kom jag mig för att anmäla mig och vara med. Jag känner inte någon som anser att Israels ockupation av Palestina är något vi kan acceptera. Men jag har inte träffat så många personer som kunnat berätta om everydaylife i Gaza och på Västbanken. Det är lätt att lägga ansvaret på palestinier som spränger sig själv och hela bussen i luften. Men det ansvaret ligger på ockupationsmaketen och på oss, som står vid sidan och låter detta ske. Lihi, israelisk feminist och aktivist, pratade om den militarisering som finns i det israeliska samhället. Hur det finns överallt och hur det reproduceras i olika delar av samhället. I låg ålder i skolan, i reklam för läkemedel, you name it. Saana, 45 år, bor i en by på Hebron arbetar med kvinnor och barns möjligheter  till ett drägligt ...

I mitt syfte att leva nyttigt är också miljöaspekten viktig. Men jag vet inte om jag lyckats? Fruktsalladen innehåller banan, melon, passionsfrukt och riven ingefära. Kan det vara närodlat? I och för sig är tallriken arvegods, duken och muggen från Indiska. Ja ja, men jag har inte ätit socker eller druckit kaffe på en vecka. Mår prima. Försök det är värt det! 

Faktum är att jag mår bättre än på länge. Böngrytor och avokadosallad ska bli framtidens melodi.

Ett hälsosammare liv tar sin början.

Snigelinvasionen har börjat. I år tar jag den miljövänliga varianten. Salt ska inköpas, i massor.

Vilken morgon! Solen skiner och himlen var klarblå, nu är det lite moln. När jag tittade ut såg jag hästarna, som varit ute i natt. Tysken var klart bekymrad när jag åkte från stallet. Han ville nog inte in, men som det vanedjur han är så var det konstigt för honom att bli lämnad ute. Lopploella däremot, kunde inte bry sig mindre. Nu har jag druckit kaffe på trappen och lyssnat på göken. Det är fantastiskt att en gök hörs igenom de flesta ljud. Först är det som man bara anar den. Sen lite mer och till sist är det som om hela hörselsinnet bara kan höra göken. Meterologiskt är det nu sommar. Våren , ja den var väl 7 dagar eller nått. Men det är en fantastisk tid. Och jag hann inte klippa ur äppelträden i år. Der får gå ändå. Äppelsorten ( Säfstaholm , tror jag) är inte min favorit. Skuggan som träden ger är mer njutbar. Nu blir det kosläpp och utedag.

Kommer hem från en bra dag på jobbet och hittar lite gammal choklad i skåpet. Den ska avnjutas med kaffe i solen.

Det blev ingen strejk! När jag mötte vaktmästern i morse, han som skulle vara hemma och strejka, så uttryckte han en stor tacksamhet om att få vara på jobbet: Vem fan skulle ha gjort det här annars? Det får mig att fundera... Det blev liksom lite antiklimax i fredags, stress att hinna allt som skulle hinnas, besked och nya besked. Idag har det varit nästan helt tyst på mailen och telefonen. Men det är ingen rast och ingen ro. Nya projket och gamla arbetsuppgifter. Efter 4 år känner jag en viss, men bara en viss, rutin i detta. Och jag känner att jag kan vila i det och tycker att det är ganska skönt när samma arbetsuppgifter kommer upp år från år. I tidsdag var jag och lyssnade på en föreläsare från Kairos Future. Det var som att sitt  två timmar i Spanarna i P1, helt fantastiskt! Framtiden är spännande och utmanande. Men det kanske inte behöver vara så krångligt. Det blir som det blir. Det viktiga är att försöka anpassa sig. Det är kul med framtidsspaningar. För vissa saker kä...

Det blev en riktig lyxmorgon idag. Upp kl 6, till stallet och släppa ut hästarna och mocka. Solen skiner från en klarblå himmel. Fåglarna sjunger, öronbedövande! Nu är det frukost. Med nymalet kaffe, fruktsallad och rostat bröd. Det är redan 7 grader varmt ute. Livet är bra härligt! Och jag är så glad att jag lätt glömmer snö och kyla för det är vår nu.

Ibland, eller förresten ganska ofta förundras jag över att tiden bara går. Oavsett om måndagsmorgonen är tung så blir det fredagskväll fortare än man kan ana. Det är liksom inte så mycket att göra åt det. Konsten är att se att varje dag har sin tjusning. Den här veckan har verkligen vara så, att varje dag har gjort skillnad på sitt sätt. Så när jag nu, fredagskväll, samlar ihop mina tankar så känns det åter igen: Prisad vare vardagen! Så nu sitter jag här och lyxar till det med att höja värmen, eftersom värmepelletsen kom idag och dricker ett glas av mitt favoritvin som äntligen finns på Systembolaget och äter korv och pommes frites för tredje gången samma veckan, ja det är lycka. Att jag sedan började dagen med en timmes gympass, där jag la på lite extra och slutade dagen med hoppträning på Tysken, där jag tycker att jag nog överträffade mig själv, Ja, då känns det helt ok. Nästa vecka är det vår, vet inte om det är säkert eller hur länge den stannar. Men jag har tagit semester för ...

Påskdagen är ta mig sjutton min favoritdag. Känner ni hur ni är pånyttfödda? Miraklets dag. Tur med dessa satellitstyrda prylar som ställer om sig själva annars hade jag fortfarande haft vintertid. Eller vad som nu är normaltid. Några vårsysslor har jag ägnat mig åt på annandagen. krattat stallbacken och planterat om pelargoner. Vackert är det inte, men det ger hopp om vår.

Idag har jag premiärhoppat Lopploella. Vet inte om det var vackert eller hur det var. Men det gick så bra. 80 cm, som egentligen är på den nivå jag maxar min kapacitet. Men jag inser att om vi ska vidare så måste även jag utvecklas. Det var ju därför jag gav mig in idet här. För att utvecklas. Och jag känner mig euforisk efter att ha hoppat några hinder på en liten häst en påskaftonsmorgon.

Just nu sitter jag på trappen och dricker morgonkaffet. Fleecejacka och yllestrumporna på! Men det är ett stort steg framåt. Igår var en fantastisk vårvinterdag, om det hade varit för en månad sedan. Nu känns det mest som, ÄNTLIGEN! Igår var det sedvanlig nyårsfest på Hedegården. Eftersom fotona ligger i telefonen och detta skrivs från surfplattan så får ni inga bilder. Men det var fest! Mycket och god mat, hög musik och dans. Bilden av när två personer, från varsin del av världen, som inte kan prata varandras språk och inte prata svenska med varandra dansar till amerikansk hiphop, ja det skulle få vilken fredsmäklare som helst att se hoppfullt på tillvaron. Finns vilja så finns hopp! Som alltid när jag åker hem efter kvällar som den här så är jag så himla stolt att få. vara en del av det här och det är faktisk jag som är ytterst ansvarig. Men det är inte tungt eller svårt. När "våra" stora grabbar kommer i egen bil och med kostym känner jag något som kan likna en moders st...

Sov länge, till 7.30!!! Frukost med ägg och bacon och fyra koppar kaffe. Solen sken från klarblå himmel. Städade och tvättade lite. Handlade och drack kaffe ute i solen. Red två hästar . Vad mer kan man önska av en lördag i mars. Nu blir ser mat och troligen bara första låten i mellon innan jag slocknar framför tvn.

tillbaka vid köksbordet efter några dagar på Irland. Alltid lika trevligt! Men snön.....? Den ska inte vara här nu. Det ska inte vara -14 grader. Det ska vara gräsmattor som luktar lite gammal jord, koltrastar som sjunger och påskliljor som blommar, det ska vara så nu. Förfasas över vad som händer i både närhet och omvärld. Att Migrationsverket inte accepterar att kvinnors situation är riskfylld och utsatt och att de lagom till kvinnodagen utvisat en kvinna med 4 barn till Ingusien. Tårar i ögonen och näven knyts i fickan.

Därför inga uppdateringar. Om det inte gäller vädret. Och det är skit ida.

Första söndagen i mars, Vasaloppssöndag! Lite lockande känns det faktiskt. Men bara för att solen skiner och vinden har lagt sig. 9 mil på 3 timmar! 60 km i timmen, Oh my God! Eller kanske inte. Så här 67 minuter efter start har några precis lämnat första backen.